Auroramottagningen

Lilly somnade i den här ställningen i bilen
på väg till Karolinska.

Igår var jag och Lilly på Auroramottagningen på Karolinska. När vi var på BB kom en barnmorska in till oss på den tredje dagen och gick igenom förlossningen med oss. Jag trodde att jag inte hade så mycket känslor kring förloppet utan att jag tyckte att det hade gått helt ok. Men när vi pratade om det visade det sig att jag hade väldigt starka känslor kring den första delen av förlossningen, tårarna sprutade när jag pratade om den maktlöshet jag kände när inte barnmorskorna lyssnade på mig gällande min sjukdom. De är väldigt noggranna nuförtiden att man ska bearbeta och prata igenom förlossningen om man upplevde den som traumatisk så jag fick en tid till Auroramottagningen för att prata igenom mina känslor med en barnmorska.

Jag trodde att nästan sex veckor senare skulle väl känslorna ha svalnat, men jag kunde inte hålla tårarna tillbaka igår heller. Det har säkerligen mycket att göra med att jag i så många år mötts av oförståelse från sjukvården angående sjukdomen. Det är egentligen enbart de som är experter inom området som kommer i närheten av att förstå. Det kändes dock skönt att prata med barnmorskan igår som inte begrep varför de inte satte en kateter på mig tidigare och varför de inte beställde en epidural på en gång. Hon ska prata med den ansvariga barnmorskan och återkomma till mig så får vi se om det finns ett svar. Hon antecknade i journalen angående vårt samtal vilket förhoppningsvis kommer att hjälpa om det blir fler barn i framtiden då de gör en förlossningsplan utefter tidigare erfarenheter.

Vi åkte bil med Fredrik till sjukhuset men valde att promenera hem genom kyrkogården. Då kikade solen fram och det var så vackert och rofullt!

Grönskande kyrkogård.

Sötnosen sover så bra i vagnen ♥