Välkommen vecka 40!

Den rubriken trodde jag aldrig att jag skulle få skriva. ;) Jag trodde nog att lilltösen skulle anlända lite tidigare än beräknat, men nu är vi alltså inne på sista veckan! Så här står det om vecka 40:

Kroppen:

Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck.

Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig. Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.

Barnet:

Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet. Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.

Så här känner jag:

Som jag redan nämnt har jag stora problem med min IC just nu. Statusen där är oförändrad, jag har väldigt ont och får gå på toa en gång i halvtimmen/timmen, även nattetid. När det gäller övriga symptom så är jag väldigt svullen om främst händer och fötter, som jag även visat bildbevis på tidigare. ;) Foglossningen är fortfarande besvärlig, men går inte att jämföra med IC-smärtan, samma med karpaltunnelsyndromet och inflammationen i handleden. Min hudsjukdom, HS:en har blossat upp lite de senaste 2 veckorna, något som inte är så överraskande enligt BM då min kropp producerar så mycket tillväxthormoner för närvarande.

Förutom alla tråkigheter ovan så är det faktiskt vissa saker med kroppen som mår bättre än vanligt nu under graviditetens sista del! Mina naglar har inte mått så här bra på många år och håret mår också fantastiskt bra. :)

Nu längtar vi massvis efter att få träffa den lilla tjejen som stökar omkring i min mage! Det känns fortfarande helt overkligt att vi ska bli föräldrar dock, det kommer nog inte att gå upp för oss förrän hon har anlänt! Om ens då... Men vi är nog så redo vi kommer att bli nu. :)