När vi berättade för mamma, pappa & mormor

Söndagen den 2 september var det dags att förmedla nyheten till mamma, pappa & mormor. Vi ville inte berätta över telefon och det är ju inte varje dag vi träffar dem så detta tillfälle gav utrymme för lite mer planering. Maria kom med idén om att beställa t-shirt eller dylikt med tryck på, det slutade med att jag beställde egendesignade kaffekoppar från Nederländerna. På mammas kopp stod det ”jag ska bli mormor” på, pappas ”jag ska bli morfar” och mormors ”jag ska bli gammelmormor (igen)”. Vi planerade en lunch ute på Djurö med invändningen att vi ville hälsa på & gulla med mammas rekordkull på 7 små valpar. Jag tror att mamma svalde anledningen till besöket med hull & hår, men pappa anade ugglor i mossen när Maria skulle följa med. Han hade faktiskt frågat Maria innan om det var så att jag var gravid. Maria hade givetvis förnekat det, men kanske lite väl kraftfullt enligt Maria själv.

Väl ute på landet så kände vi att det var bäst att avslöja nyheten innan lunchen då det skulle serveras lax och jag får ju inte äta lax från Östersjön bland annat. Så när vi satt ner vid bordet innan maten så drog jag fram de inslagna kopparna. Jag hade slagit in dem i separata paket och räckte över dem samtidigt. Jag berättade att vi hittat presenterna på Rhodos, och att vi tyckte att de passade så bra in på dem, allt för att dra ut på spänningen lite till.

De började öppna paketen samtidigt och vi studerade deras reaktioner noggrannt! Pappa var den som fick upp paketet först. Han såg överraskad ut, men var tyst och studerade istället mamma för att se hennes reaktion. Pappa gillar ju överraskningar så det kändes typiskt honom! :) Mamma fick sedan upp sitt paket och hennes reaktion var att hon tog av sig glasögonen och begravde ansiktet i händerna och storgrät. Jag visste att hon skulle gråta, det var givet, men hon fick verkligen inte ur sig ett ord till att börja med. Mormor var sist ut att få upp paketet och det verkade som att hon inte riktigt lagt märke till uppståndelsen kring henne. Men hon höll upp koppen och läste högt: ”Jag ska bli gammelmormor. Igen.” Jag tror att det tog en liten stund för det att sjunka in, men sedan förstod hon och grattade!

Alla kramade om mig och vi översvallades av gratulationer från alla håll när det gått upp för dem vad detta faktiskt innebar. Mamma sa gång på gång hur otroligt lycklig hon var och sedan började frågorna. Runt en halvtimme in i lunchen hade det börjat lugna sig och då kom plötsligt en rolig reaktion från pappa. Han liksom fnissade till lite för sig själv och när jag frågade honom vad de va så sa han: ”Heh, lille pyret.... I magen!” Det var som att det först då gick upp för honom på riktigt. :) Efter lunchen när det var dags för kaffe så sa mormor bestämt: ”Jag ska inte dricka ur den här koppen förrän barnen är fött!”. Så nu står koppen hemma hos mormor uppe på spritskåpet och bara väntar på att få användas... :)