Underbara vardag!

Jag älskar verkligen att vara mammaledig! Det är helt underbart att få umgås med det käraste man har, dygnet runt! Att få följa hennes utveckling, hjälpa henne lära sig nya saker, leka, mata, kittlas, skratta, trösta, se henne interagera med andra och upptäcka nya saker! Ja, till och med blöjbytena är härliga, det är ju ännu mer tid att få umgås med henne, se till att hon mår bra & blåsa på magen och kittla på låren. Jag har ju börjat inse att den här tiden går mot sitt slut och det känns inte alls bra. Jag älskar friheten att kunna planera och göra vad vi vill även om man såklart blir bunden till vissa typer av aktiviteter samt att ibland kan det tom vara svårt att klämma in en dusch eller en bit mat, men det hör liksom till.

Denna tiden på året är ju helt magisk och det är så härligt att kunna vara ute och leka istället för att sitta inne på ett kontor hela dagarna. Jag älskar mitt jobb också, men det här livet går inte att slå. Önskar att jag hade mycket mer tid, men jag lever fortfarande mestadels i nuet och njuter och försöker att inte tänka alltför mycket på framtiden. Just nu ligger Lilly i vagnen i skuggan på balkongen och jag ligger i solstolen. Tror jag ska stänga ögonlocken en stund och få lite vila så här efter lunchen. :)

Rätt prio

Jag drabbas ofta av dåligt samvete för att jag inte uppdaterar bloggen, inte hör av mig tillräckligt ofta till vänner & familj, att det är stökigt hemma, att jag inte hinner redigera foton på Lilly och uppdatera hennes babybok osv osv. Men jag tänker ofta att jag måste ju prioritera rätt någonstans då, för den tiden då jag inte gör allt det där jag "borde" göra så är jag ju med Lilly! Jag sitter på golvet och leker med henne, jag kramas, pussas, låter henne sova i min famn. Jag matar henne, byter blöjor och fixar. Ja, det är ju faktiskt det som upptar min tid när jag inte har tid för allt det andra.

Idag var vi hos doktorn för att kolla upp Lillys öga. Hon har haft problem med höger öga sedan födseln, det blir geggigt och det rinner från det ofta. Vi har hela tiden fått höra att de aldrig gör något innan 1 års ålder så det är först nu vi lyckats få en läkartid. När vi väntade på doktorn fick vi vänta i ett väntrum/lekrum. När vi kom dit satte jag ner Lilly på golvet vid ett gäng leksaker jag visste hon skulle uppskatta och sedan satte jag mig ner rakt på golvet bredvid henne. Och lekte.

Efter en liten stund tittade jag upp och kollade in omgivningen. Där satt 4 andra föräldrar med sina barn. Alla föräldrar satt på stolar/i soffor medans barnen lekte på golvet. Och samtliga satt med blicken ner i sina mobiltelefoner! Inte en enda förälder tittade på när deras barn lekte än mindre deltog i leken. Det såg verkligen hemskt ut. Jag förstår att man behöver titta i telefonen ibland, det gör ju jag med. Men de var helt inne i sina telefoner, svarade förstrött om deras barn försökte få uppmärksamhet. "Mmm, pappa ser." Vad sänder det för signaler till barnet? Vilken eye-opener! Jag brukar försöka att inte sitta med mobilen när Lilly är vaken, men det händer ju att jag kollar till saker då också. Men jag ska verkligen försöka tänka ännu mer på att inte sitta med mobilen när mitt barn leker och vill ha min uppmärksamhet. Snart kommer hon till en ålder när man inte får delta i leken på samma sätt, man måste ju passa på! Och få henne att känna sig sedd, inte ignorerad! Det viktigaste i mitt liv förtjänar så mycket mer än så!

Det händer så mycket!

Det finns så mycket jag vill skriva, men tid och motivation till att sitta framför datorn är lika med noll nuförtiden. Här hemma händer det massvis! På självaste Valborg (och hennes mormors födelsedag) tog Lilly två steg alldeles själv! Hon har vid ett par tillfällen tidigare tagit enstaka steg, men det känns som att det inte riktigt "gills". Men Valborg tog hon som sagt två steg på raken. Igår kom hon upp i hela 8 steg när hon gick mellan mig och Fredrik! Så duktig, mammas hjärta! Hon blir alldeles lycklig när hon tar de där stegen, hon skrattar och begraver ansiktet i min axel när hon kommer fram. ♥

Hon är så duktig på så mycket nu! Hon förstår på ett helt annat sätt. Jag kan be henne hämta saker och hon gör det. Hon älskar att ge en saker, man säger tack och ger tillbaka. Hon vill gärna mata oss när hon äter. Och när jag ska stoppa in tvätt i tvättmaskinen vill hon gärna vara med, det är nämligen hon som stänger tvättmedelsfacket när jag hällt i tvättmedlet. Ibland innan. ;)

Hela köket är fullt av barnspärrar nu för den här fröken älskar verkligen att öppna och stänga skåp och lådor och plocka ut samtliga grejer och ibland stoppa in andra. Hon får göra det på en hel del skåp och lådor men i köket har vi både tunga, sköra och vassa saker så där blir vi tvungna att begränsa hennes valmöjligheter.

Nu är det en liten tjej som brytit sig in i tv-bänken så jag ska avbryta det innan hon har ut all utrustning där. ;)