Igår åkte jag och Lilly till Kista för att hälsa på mina kollegor. Men mer om det i ett annat inlägg, jag vill först berätta om resan dit! Jag tänkte att det vore ett utmärkt tillfälle att prova att åka pendeltåg för första gången nu när vi skulle till jobbet. Det är en kort resa och dessutom korta promenadavstånd till stationerna, perfekt testresa med andra ord! :) Hittills har det annars bara blivit bil/buss/promenad till våra destinationer.
Så vi gick till pendeln här i Solna i god tid. Efter att vi tagit hissen ner till perrongen kom ett tåg ganska omgående. Jag såg att trappan upp i tåget såg rätt brant ut och hann precis fundera på hur vi skulle fixa det där på bästa sätt när en kille som skulle kliva av tåget och en annan som satt på tåget och skulle vidare båda erbjöd sig att hjälpa till samtidigt! Konceptet att någon hjälper en person med barnvagn känner jag ju till, men hittills har jag inte råkat ut för det så jag blev glatt överraskad och tackade givetvis ja. När jag skulle av två stationer senare fick jag också hjälp av en ung kille!
Som om ovan hjälp inte var nog, när jag skulle ta hissen från perrongen ner till gatunivå visade det sig att hissen var trasig. Jag ryckte febrilt i dörren men den gick varken att stänga eller öppna helt. Då kommer det ytterligare en ung kille fram och försöker han med, men vi konstaterar att det inte går. Jag sneglar då mot rampen ner för de branta trapporna och blir lite orolig, jag har inte gått med vagnen själv i en sådan än. Då erbjuder sig killen att gå framför vagnen ner för båda trapporna! Jag tvekar och frågar om han inte har ett tåg att hinna med, men han säger att det är flera minuter kvar innan det går. Så sagt och gjort, han hjälper mig ner för de branta trapporna - hela vägen ner! Det visar sig att han var ett av fem syskon som dessutom hade en ensamstående mamma, han var med andra ord rätt van att hjälpa till.
Vad glad man blir när man får så mycket hjälp utan att fråga efter det! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar