Namngivningen, talet och presentöppningen!

Jag är ju ingen talare, tvärtom tycker jag ofta att det är riktigt jobbigt att ställa sig framför en publik och prata. Vissa gånger är värre än andra och av någon anledning blev jag sjukt nervös inför just det här talet. Jag kände mig nog oförberedd vilket resulterade i att jag knappt sov något natten till namngivningen vilket gjorde att jag blev ännu mer nervös. En ond spiral helt enkelt! Men ibland får man helt enkelt utsätta sig själv för lite obehag och "bita i det sura äpplet". Antingen jag eller Fredrik behövde ju berätta varför vi hade samlats den här dagen och vad Lilly ska heta och varför. :) Så mitt emellan maten och fikat samlade vi alla och så började jag prata.

Till min förvåning så var det faktiskt inte jobbigt alls när jag väl började prata. Speciellt inte eftersom att jag hade Lilly i famnen. Jag blev så avslappnad då, fann en trygghet i att ha henne hos mig. Det var liksom hon som stod i fokus, trots att jag var den som skötte snacket. :) Jag berättade att vi har valt att döpa Lilly till Lilly Jane Englund och varför vi har valt de olika namnen (Lilly från min farmor som hette det i andranamn och Fredriks farfars moster som hade det som förstanamn, Jane från min mamma och Englund från Fredrik). Jag berättade också vilka faddrar/Gudföräldrar vi har valt - Fredriks bror Robert (som tyvärr inte kunde närvara då han var i Italien, en resa planerad sedan långt tillbaka) och min syster Maria. Sedan fick Maria läsa en text till Lilly som vi hade valt tillsammans. Det var Lisa Ekdahls "Där ser du själv hur högt du når". Den är så vacker tycker jag, den går så här:

Jag ska torka hennes tårar
Jag ska kamma hennes hår
Reda ut alla härvor
Försiktigt och så gott det går
Jag ska bada hennes fötter
Jag ska tvätta hennes sår
Sen ska jag lyfta hennes händer och säga
där ser du själv hur högt du når

Jag ska lyfta hennes fötter
Dom ska flyttas tills hon går
Den ena efter den andra
tills hon trampat upp ett spår
jag ska gå i hennes skugga
Om hon faller finns jag där
Sen ska jag lyfta hennes händer och säga
där ser du själv hur stark du är

Jag ska köpa henne pärlor
det finns pärlor utav glas
Det är sånna jag vill skaffa
Sånna som kan gå i kras
Jag ska säga att det vackra
är så skört, så skört som du
sen ska jag lyfta hennes händer och säga
du ska va rädd om dig själv nu

Jag ska lyfta hennes krona
den av törne som hon bär
Jag befirar hennes huvud
från det som tränger, det som tär
Jag ska ge henne en gloria
som lyser upp vart än hon går
sen ska jag lyfta hennes händer och säga
där ser du själv hur högt du når
där ser du själv hur högt du når

Efter att Maria hade läst den vackra texten på ett väldigt fint sätt så överräckte vi en fotobok istället för det mer traditionella fadderbrevet till henne. 

Avslutningsvis öppnade vi alla presenter gemensamt. Eller ja, jag & Lilly fick avvika mitt i för en amning, men Fredrik slutförde då öppnandet på egen hand. Och vilka otroliga presenter Lilly fick! Vi blev verkligen helt överväldigade! Vi trodde att det kanske skulle räckas över några kuvert med lite pengar och någon liten nalle på sin höjd (vilket ju är otroligt uppskattat också!), men det var otroligt fina, genomtänkta och generösa gåvor vi fick! Och vissa hade till och med snickrat, sytt och stickat egna grejer till Lilly. Helt fantastiska saker!