fredag 30 november 2012

Vecka 22


Ja, nu har jag alltså trätt in i vecka 22 (!). Magen växer och jag känner små sparkar titt som tätt. Fredrik har dock ännu inte kunnat känna dem, längtar tills att han kan få göra det också!

Så här står det om denna veckan:

Nu väger bebisen nästan 430 gram, är ungefär 28 centimeter lång från hjässa till häl och har samma proportioner som en nyfödd bebis, om än lite spinkigare eftersom bebishullet inte utvecklats ännu.

Innan bebisen lagt på sig hull ser huden lite skrynklig och genomskinlig ut, men nu ökar den i vikt varje dag. Läppar och ögon är formade, men iris (regnbågshinnan) saknar fortfarande pigment. Bukspottkörteln, som är viktig för produktionen av hormoner, utvecklas i stadig takt.

Redan nu finns tandanlag i käkarna. Det är inte så långt kvar tills du får träffa ditt barn och inom det första året börjar tandsprickningen.

Hittills har du förmodligen ökat i vikt med mellan 5,5 och 7 kg, men från och med nu kommer du att öka snabbare i vikt – räkna med strax under ett kvarts kilo per vecka. Det är vanligt och helt normalt att få sug efter specifik mat och ökade (men inte blodblandade) flytningar.

Din blodvolym har ökat för att fylla behovet av ökad syresättning och näringstransport till fostret. Det mesta av ökningen är blodplasma vilket leder till en utspädning av de röda blodkropparna, något som kan leda till fysiologisk anemi, eller blodbrist. Måttet på denna utspädning av blodet kallas hematocrit och når sitt lägsta värde omkring den här perioden, efter vilken den ökade produktionen av röda blodkroppar börjar komma ikapp.

Så här känner jag:

Jag har ökat ungefär 4 kg i vikt nu, det har snabbat på lite i ökningen på senaste tiden. Kanske beror det en del på att min aptit har ökat avsevärt. Nu är jag nästan konstant hungrig! Jag kan fortfarande inte äta så stora portioner, men om jag tillät mig själv skulle jag nog kunna småäta konstant i princip. Jag känner mig ofta som en stel gamling efter att jag suttit ner en stund, det känns som att bäckenet och nedre delen av ryggen liksom låser sig. Och så blir jag trött i ryggen snabbt. Mina händer är fortfarande ett bekymmer, men jag försöker undvika saker som är besvärliga och det ger resultat de dagar jag lyckas.


2 kommentarer:

  1. vilken kunskap du besitter gumman om utveckling.. tänk om sådan information fanns du kom.. spännande

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är verkligen spännande att veta hur bebis utvecklas i magen och vad som händer när. Får det att kännas så mycket mer verkligt.

      Radera