När jag berättade för mina underbara syskon

Lillesyrran Maria fick ju beskedet samma kväll som vi fick reda på det, vilket jag redan skrivit om här. Men storasyster Cathrine och storebror Micke har ju också fått reda på det och nu tänkte jag berätta lite om hur det gick till, så som jag minns det. 

Cathrine 

Jag försökte ringa till Cathrine vid ett par skilda tillfällen strax efter att vi varit ute på Djurö och berättat för mamma, pappa & mormor som jag skrivit om här. Men Cathrine var lite småsvår att få tag på, vilket jag fick förklarat för mig sedan när jag väl fick tag på henne berodde på en ny smartphone som Cathrine vid tillfället inte riktigt lyckats lista ut hur den fungerade.  

Den kvällen då hon svarade lät hon också lätt förvånad över att det var någon på linjen, att hon lyckats svara i detta nya teknikens underverk... ;) Vi började att prata om lite ditt & datt och sedan kom vi in på att prata om min hälsa. Jag nämnde då att jag hade ont i blåsan just nu, men att det hade sin naturliga och väldigt positiva förklaring... Jag kunde riktigt höra hur syrran höll andan där för en sekund och sedan när jag klämde ur mig att hon skulle bli moster så skrek hon rakt ut av lycka! Precis som alla kvinnor i vår fantastiska familj så är Cathrine en riktig känslomänniska! Så det som följde skriket var lyckligt gråt, fler skrik och bara massvis av positiv energi! Det kändes fantastiskt skönt och så otroligt roligt! Och jag blev såklart väldigt rörd... Dagen efter fick jag höra att Cathrine haft svårt att sova pga alla tankar som surrat omkring i hennes huvud efter samtalet! *Söt!* 

Micke 

Jag hade tänkt att ringa och berätta även för Micke, men sedan infann sig en möjlighet att få berätta för honom face-to-face. Maria hade donerat en dator till hans kids, men den var hemma hos oss för rensning hos dataexperten Fredrik. Micke svängde förbi en lunch för att hämta upp datorn lite snabbt, en dag då jag arbetade hemifrån.  

Vi snackade lite annat till en början och sedan slängde jag in att han skulle bli morbror. Den chocken! Micke blev verkligen överraskad och superglad, han kramade mig hårt & grattade! Han ställde en massa frågor & så kramade han mig igen. När vi pratat en liten stund så såg jag hur det glänste till lite i Mickes ena ögonvrå... Så jag frågade honom; ”Micke, är det där en tår...?”. Svaret blev en lång, hård kram och ”Ja, jag är ju så jävla glad för er skull.”. Om kvinnofolket i vår familj är nästintill känslofreaks med våra känslor väldigt nära hela tiden så är karlarna rätt duktiga på att begrava dem djupare. Så den där tåren, ja – låt oss säga att den betydde väldigt mycket för mig! 

Det här med att berätta för folk – och speciellt familjen – jag hade ingen aning om hur mycket positiv energi det skulle ge mig! Och jag har inte riktigt tänkt/trott att ett sådant besked påverkar så många runt omkring en. Man är liksom lite i sin egen bubbla till att börja med, men att få dela med sig av det – äntligen – är en fantastisk känsla!